Forskningen och Farmville
Vad är det som gör att jag vissa dagar tappar koncepterna när det gäller forskningsdisciplinen och hemfaller åt banala nöjen som att spela Farmville? Jag misstänker att detta fenomen har att göra med behovstillfredställelse på något plan. Forskningen är en långsam, motsträvig och svåröverblickbar process, produktionen går emellanåt i snigeltempo. Behovet av att se konkreta, omedelbart resultaten blir sällan tillfredställt.
Farmville å andra sidan erbjuder omedelbar behovstillfredställelse, relativt sett. Att odla ett fält med vete eller äggplantor tar några sekunder och inom något dygn är det dags att skörda. När detta är gjort får man belöningar i "experience points" och "farmville coins". Är man riktigt ihärdig i sitt odlande får man bonusar och "ribbons" (priser). Det känns bra och man blir glad varje gång man tar sig upp en "level" (nivå).
Forskningsarbetet renderar inte samma omedelbara lycka. Priser och bonusar duggar inte precis tätt på doktorandnivå. Dem kan man eventuellt åtnjuta i ett senare skede. Belöningar består i huvudsak av en och annan positiv kommentar från handledaren, att få en artikel publicerad eller känslan att ha gjort ett gott dagsverke. Denna känsla infinner sig dock ganska sällan på grund av alla administrativa påbud, direktiv och uppmaningar som läggs åvanpå den kreativa processen som en blöt filt.
Moving up!
Levelsystemet existerar förvisso även i doktorandvärlden. Första året får man klara sig på utbildningsbidrag, sedan går man upp ett lönesteg. Efter ett visst antal poäng under doktorandutbildningen går man upp ytterligare ett lönesteg och till sist når man ett tredje och sista steg. Därefter kommer belöningen i form av en doktorshatt och ett betyg för den färdigproducerade avhandlingen.
I Farmville kan man ta sig upp en level på ungefär en vecka. Låter man bli att mjölka korna eller klippa fåren händer inget särskilt utom att man går miste om points och coins. Grödorna ser förvisso ledsna och vissna ut om man glömmer att skörda i tid, men det är å andra sidan lätt att så nya. Struntar man i att göra sitt fältarbete i forskningsprojektet går man inte bara miste om points och coins, man saknar även insamlad empiri att grunda forskningshypoteserna på. Detta är definitivt allvarligare då man i detta fall inte har något underlag för sin avhandling.
Fältarbete är roligt och spännande. Man träffar intressanta människor att intervjua, utbyta erfarenheter och kontakter med. I Farmville skaffar man sig nya grannar och utbyter gåvor, hjälper varandra med gödsling och stallbyggen. Det går definitivt enklare. Snabbt och lätt "addar" man en ny granne via Facebook och så är relationen igång. Kontakterna i forskningsprocessen är något mer komplicerade att etablera.
Tidsfördriv
Farmville är beroendeframkallande just på grund att sin enkla struktur, sina klara förutsättningar och sitt belöningssystem. Alla kan spela, även barn, så jag har hela familjer som grannar. Detta har då och då fått konsekvenser i umgänget när det bara finns en dator att tillgå och alla behöver skörda samtidigt. En turordning till datorn har dock löst dilemmat. Liknande problem kan uppstå i doktorandkollektivet när endast en speciell bok finns att tillgå som alla behöver samtidigt. Även här brukar problemet lösas enligt turordningsprincipen.
Så vad är då bäst - forskningen eller Farmville? Jag måste säga forskningen. Trots trögheten, prestationsångesten och motsträvigheten ger arbetet med projektet i förlängningen så oändligt mycket mer än den kortvariga glädjen över experience points och belöningar i Farmville. Emellanåt är spelet ett bra tidsfördriv för att rensa hjärnan även om det är en tämligen trivial och meningslös sysselsättning egentligen. Skräpmat för själen. Men å andra sidan kan man inte äta gröt och spenat jämt! ;-)
/Helena
Tips!
Se mina kollegor Charlotte Hagström och Jessica Enevolds projekt:
