Meadows and Crossroads

För mig som arbetade på festivalen var ihållande frusenhet den övergripande känslan. Det var kallt, det var rått och jag undrade emellanåt om det inte var varmare på Nordpolen än i Blekinge. Ovanpå detta läggs en ihållande hösnuva som i samarbete med kylan gjorde min näsa till någonting obehagligt svullet och hettande, sedermera också narigt.

Varje morgon kändes ansiktet underligt gummiaktigt och uppsvullet. Under In Flames konsert fredag kväll drabbades jag av astma och sen slog bronkiten till. På lördagen hade jag ingen röst. Det kom bara hesa pip när jag försökte säga något.

Tur att vi bodde i husvagn och inte i tält...

De flesta jag känner hade förberett sig för en varm festival. Jag hade åtminstone packat ner rejäla skor åtta par strumpor och en varm vindtät jacka. Vantar införskaffades hos försvarets överskott på festivalmarknaden samt en rejäl ylleluva. Sen var jag "ready to rock"!

Här följer en lista på festivalens höjdpunkter och lågvattenmärken:



Årets charmigaste - Lujurias sångare Oscar Sancho höll uppe gladfaktorn på Gibsonscenen med sin härliga personlighet och metal på spanska. =)

Årets snyggaste bakdel - satt också på Lujurias sångare Oscar Sancho... =)

Årets bekännelse - Sabatons sångare berättar för 15000 nationaldagsfirande metalheads att han är så nervös att han håller på att bajsa på sig inför anförandet av nationalsången. =)

Årets besvikelse - Lita Ford lät mest som en uppskrämd fasan... det hettade inte till alls trots att en beundrare kastade upp kalsonger på scenen. Kan det ha berott på kylan månne? =(



Årets Hawaiiskjorta - satt på Ronny Svensson som trotsade vädrets makter och lekte festivalsommar i 7 graders "värme". =D

Årets överraskning - min väninna Anna hade fixat festivalkit innehållande frukt och godis, hårsnoddar, ficklampa och solsmörja till oss samresta från Halmstad. =)

Årets yrväder - Teo som med vind i håret och ett stort leende skyndade mot festivalområdet varje gång han avslutat sitt pass som "driver". =)

Årets kram - fick jag varje gång Teo skuttade förbi och det behövdes många värmande kramar i polarkylan. =)



Årets gladaste - måste ha varit mina grabbar i Chains från Malmö som liknade semlor efter spelningen. Hade de inte haft öron hade leendena räckt hela vägen runt. =D (På bilden har de dock hunnit coola ner sig lite inför intervjun med Festival-TV)

Årets argaste 1 - Uriah Heeps bandleeder som påstod att någon varit inne i logen och snott all öl. Det var han själv som druckit upp dem... =/

Årets argaste 2 - min kompis Martin som inte hittade husvagnen på campingen under alkoholens inverkan. Storstryk utlovades till kompisarna som helt fräckt stängt av mobilerna och lagt sig. Tror inte att detta löfte infriades då han mest var i behov av stödhjul... =/

Årets beskyllning - kommer också från Martin som påstod att jag slarvat bort hans mobiltelefon i jakten på husvagnen. Han hade den i bakfickan. =D



Årets äckligaste 1 - bajssugen från Bobergs som åkte runt på området och luktade illa. Ändå var man glad att se den eftersom ett besök betydde nystädade toaletter. =)

Årets äckligaste 2 - lukten från mina gymnastikskors insida... =/

Årets jobbigaste - Medlemmarna i Black Tooth som drev alla till vansinne genom att vara helt omöjliga och lyckades bli portade från varenda backstage på festivalen.

Årets sämsta 1 - Jon Olivas Pain måste ha haft pain in the ass eller nåt. Jon Oliva själv lät som om han drabbats av krystvärkar. Huh! Askasst! =(

Årets sämsta 2 - Fourever borde ha stannat på fritidsgården i Olofström och besparat oss åhörare och hårt arbetande en massa ängligt ylande. Kan korsetterna ha suttit för tajt kanske? =(



Årets bästa 1 - Europe från första parkett på scenkanten under "The Final Countdown". =)

Årets bästa 2 - Foreigner gjorde helt otippat en jättebra spelning. Njöt av "Cold as Ice" trots kylan. =)

Årets nöjdaste - Dream Theatre var enligt hörsägen mycket opretentiösa och enkla. Allt var bara jättebra. Fler sådana! =)

Årets backstagejam - såg vi från Gibsonlogernas trapp. Motörhead rockade loss i lastbilen, det hade nämligen inte spelat ihop på flera månader. =)

Årets tålamod - måste i första hand tillskrivas "Ozzie" Åsa Adenborg huvudkoordinator på "Artist Service" därnäst min rumskamrat Elisa. =)

Årets matupplevelse - lite lätt sotiga hamburgare och korvar som grillats bakom Gibsonscenens crewtält framåt småtimmarna och åtnjöts i glatt och trevligt sällskap. =)



Årets avrundning - på väg hem från festivalen stannade vi till på Alice Antik & Loppis i Våxtorp och botaniserade bland allehanda pryttlar, doningar, möbler, grejer och pippidutter. Kändes som en lagom avslutning.

/Helena med snoriga näsan

http://intressant.se/intressant